Skeenden

När du ligger ensam i din stora dubbensäng
ser du så besegrad ut.
Du är liten och smal som en nål.
Du och din ensamma kudde, båda klädda i vitt.
Båda mjuka och lika användbara. I någon annans dröm
Du har stängt dörren om dina missnöjen.
Och du önskar inget hellre än att vara tillfreds med hur allt blev
Men de svarta fläckarna, som bäckfläckar på pergament, talar för sig själv
Ibland när du flyr önsar du att du visste vad det var som jagade dig
Och ibland när du stannar undrar du var du hade hamnat
Om du bara fortsatt springa
men du vet att allt går runt
Och du skulle bara slutat där du började
Men mycket äldre och tröttare än nu.
Så du kommer vänta på mig
Tills jag hinner ifatt
Och vi kommer lägga oss i din stora dubbelsäng
Klädda i vitt
Du, jag och din stora dubbelsäng